Rekordmånga danskar valde att byta parti och forskare talar om ett nytt jordskredsval, valdeltagandet var lägre än på 30 år och fler partier än någonsin tidigare har nu valts in i folketinget.
– Det är mycket, mycket markant. Vi ser nya partier – Moderaterne och Danmarksdemokraterne – som kommer in med extremt bra resultat. Vi ser väljare, som i enorm grad flyttar sig. Och vi ser maktförhållandena mellan partierna förändra sig krafigt. Därför är det också, menar jag, ett av de viktigaste valen någonsin. Det är den klara slutsatsen och man tittar på de rena, objektiva talen, säger Martin Vinæs Larsen, valforskare vid Aarhus Universitet, till
Berlingske.Han jämför med folketingsvalet 1973, som brukar kallas jordskredsvalet då det innebar stora omflyttningar i det politiska landskapet och bland annat medförde att Fremskridtspartiet kom in i folketinget. Ett annat exempel är folketingsvalet 2001, då Anders Fogh Rasmussen (Venstre) vann stort och med stöd av Dansk Folkeparti därefter bland annat skärpte den danska invandringspolitiken.
Den här gången bytte enligt Berlingske fler väljare parti än vad som skett på nära 50 år.
Ett tecken på dessa stora omflyttningar är att Dansk Folkeparti gjorde sitt sämsta valresultat någonsin och landade på 2,6 procent.
Tolv partier i folketinget
Gårdagens folketingsval är också historiskt på flera andra sätt. Bland annat har det nu valts in fler partier i folketinget än någonsin tidigare: tolv stycken. Visserligen satt det inför valet representanter för 14 partier i folketinget, men det berodde på att enskilda ledamöter valt att byta eller starta ett nytt parti under mandatperioden.
Lägst valdeltagande sedan 1990
Valdeltagandet i årets folketingsval var 84,1 procent, vilket är lägre än alla val sedan år 1990. Valforskaren Kasper Møller Hansen vid Københavns Universitet, som citeras av DR Nyheder, gör bedömningen att det varit svårt för väljarna att uppfatta skiljelinjerna mellan alla partier, och att höger och vänster varit eniga i många frågor. (News Øresund)
