ALLINGE. ”Kalundborgsmodellen” skulle kunna vara en möjlig lösning på problemen med att unga människor inte utbildar sig efter de behov som finns i samband med den gröna omställningen. Modellen innebär att utbildningar förläggs nära företagen. Yrkeshögskolan Absalon och Kalundborg som förebild lyftes fram som ett bra exempel under den dansk-svenska politiska samarbetsorganisationen Greater Copenhagens debatt under Folkemødet.
Greater Copenhagen bjöd på fredagen in till samtal på Folkemødet om utmaningen med att ”nutidens unga inte utbildar sig efter framtidens behov.”
Samtalets stora fokus blev snabbt den så kallade ”Kalundborgsmodellen.” Daniel Schwartz Bojsen, direktør för sundhet, social och engineering på yrkeshögskolan Absalon, berättade om deras satsning mitt i ett industriområde på västra Själland.
Där har de valt att förlägga sin utbildning där och på kort tid ”byggt ett campus på bar mark, där man ser Novo Nordisk från fönstret”, som Schwartz Bojsen uttryckte det. Men för att det överhuvudtaget ska vara möjligt måste det finnas en ”kritisk massa” av industrier på plats.
Emil Fannike Kiær från Dansk industri menade att andra universitet i området, till exempel Lunds universitet, kunde lära sig mycket av Absalon, och vände sig till Nicolai Juel Vædele, Senior Adviser på Greater Copenhagen:
– Där har ni en jätteuppgift när det gäller att riva nationsbarriärer. På 00-talet, precis efter bron, pratade vi om att ”nu är vi en region”, men det har hänt något de senaste åren, vi kollar mindre mot Sverige nu tycker jag, sa han.
Samtalet ägde rum på House of Greater Copenhagen, organisationens plats på Folkemødet och leddes av dess vd Tue David Bak.
(News Øresund – Henrik Smångs)
News Øresund bevakar på plats den danska demokratifestivalen Folkemødet i Allinge på Bornholm som pågår 15-17 juni.
